onsdag, oktober 19, 2005

Morbiditet

En fördel med att vara kvinna i vården är att nån annan håller koll på ens gynbesök. Åtminstone de viktiga. Både från Sverige och England får jag brev om att jag ska komma och göra cytologtest. Tid har bokats och jag behöver bara dyka upp. Jag har skrivit till min GP i Enfield och berättat att jag inte längre bor kvar; de skickade en kallelse i halvåret. I Sverige skickar de en kallelse vartannat år. Sist jag fick ett sånt brev var jag rätt nyförlöst och då ska man inte gå. Tror jag. Man får i alla fall inte ha sex dagen innan. Nu har jag lyckats slippa inre undersökningar i 4 år, den senaste var efterkontrollen efter den första förlossningen. Good to go-undersökningen. (Jag bortser förstås från de undersökningar som görs under själva förlossningen för då blir det ju några till, även om de i Ystad försöker hålla nere på sånt, de har en särskild förlossningsfilosofi som går ut på att kvinnan klarar det rätt bra själv vilket ger en alldeles lugn och positiv miljö). Nu är det ändå dags för mig att pallra mig iväg för ett cytologtest och för första gången är jag lite orolig över resultatet (vaginala undersökningar är sällan kul, men det gör ju varken ont eller är särskilt farligt så det bekymrar jag mig inte för,men jag är glad om jag slipper förstås). Mitt främsta mål med barnen är ju att de ska överleva och det är mitt jobb att se till att det blir så tills de är myndiga (ja, jag har ingen detaljplan) därefter kommer deras psykiska välbefinnande (är det fel ordning? kanske det psyket bör komma före fysiken om man jämför lever/glad med död/glad och lever/ledsen med död/ledsen?), och då ingår att jag är närvarande. Jag oroar mig mycket sällan över något och innan jag fick barn fanns död aldrig med. Nu är det en annan sak (åtminstone när jag påminns om min dödlighet).

3 kommentarer:

crrly sa...

Har du fött i Ystad alltså? Eller bara checkats?

Eva-L sa...

Eddie är född där. Världens bästa förlossning! Han är ju också sommarbarn så vi åkte till Skåne 4 veckor innan beräknad förlossning. J var pappaledig med N och jag jobbade. Himla praktiskt. Och så fick vi en liten skåning också!

Monstermamma sa...

jag ska föda nästa barn i ystad!!!
de där undersökningarna under förlossningen (eller det som man TROR ska bli nåt även om man ska snittas) är ju värre än att trycka ut ungen!!!
visst är det f.ö märkligt hur intensivt liv och död går hand i hand när man blivit förälder?