tisdag, januari 17, 2006

Tid

Jag har egentligen inte alls tid att blogga idag för jag måste jobba en alldeles hemsk massa. Jag ska översätta en väldig massa tusen ord och jag kommer liksom inte riktigt igång, jag har gjort några tusen men det är många, många tusen kvar. Och igår fick jag ett erbjudande till: Hej vill du översätta en fackbok om massmördare av typen dödsänglar? och lite spel (!) också - mind games? Det här är ett moraliskt dilemma för mig, (lite som när jag trodde att jag blev erbjuden att översätta porr, en no-brainer egentligen, men om man får väldigt bra betalt och man kan köpa mat till barnen kan man göra det då? Nu var det ju inte porr utan vanlig film och uruselt betalt så jag tog det) eftersom jag inte tycker att man ska läsfrossa i andras verkliga olycka. Jag gillar inte alls genren true crime (som fömodligen har en alldeles strålande beteckning på svenska).

6 kommentarer:

crrly sa...

HAHA, älskade detta inlägg!! :)


True crime är väl sånt som finns i veckotidningar? "Veckans brott", "Kriminalfallet" etc...

crrly sa...

... Dessutom tänker jag skriva porrnoveller om jag nån gång blir arbetslös, snacka om snabba pengar, eller??! :D

Annika sa...

Mmmmmm... jag måste prova citronchoklad!

Du är FRILANSANDE översättare?! All respekt till dig! OCH du översätter LITTERATUR. Inte som jag som på sin höjd får göra en presentationstext till en jubileumsskrift.

Fast jag gör ju annat istället... Jag gav väl upp tanken på en karriär som översättare efter ett par års jobbragg, och tar lite smått som dyker upp. Det blir mer copywriting på engelska istället.

Bla bla bla... Ja, rosa hade ju varit assnyggt på stolarna, riktigt prinsessigt. Tyvärr skulle min sambo falla död ner och jag skulle gå in i en livskris om vi tar in rosa i vårt hem ;-)

Tack för att du svarade, jag undrar ju ibland vilka det är som läser bloggen!

Eva-L sa...

crrly: jag tror faktiskt inte det är sådär jättebra betalt:-)
annika: jag är förvisso frilansande översättare, men jag översätter inte litteratur utan facktexter, film- och tv-serietextningen är ett siodspår som jag gör ibland för att det är roligt bara. Annars sitter jag mest med manualer och teknisk dokumentation. Jag har jobbat som in-house översättare och då är det lite lättare att få jobb sen. Och när man når den magiska 5 års erfarenhet-gränsen så börjar man kunna försörja sig.

Annika sa...

Ja... jag gav som sagt upp innan jag hade lyckats klösa mig förbi den gränsen.

Men jag klagar inte, jag älskar mitt jobb som det är! Jag hade velat ha mer av det, bara. Men det går så sakteliga uppåt, jag har bara frilansat på heltid sen sommaren 03. Undrar om jag NÅGONSIN kommer att nå upp till min drömgräns, att fakturera 40.000 i månaden eller om jag kommer att dö utarbetad innan dess?

Jag hoppas jag hinner bli anställd någonstans innan jag får reda på vilket det blir...

Monstermamma sa...

vad rolig du är :-)))

å tack för det fina julkortet!