Söndagen

Tillsammans med min syster Anna och hennes väninna K (systrarna död - de var klädda helt i svart och såg ut lite som FBI-agenter) så for jag till Karlaplan där vi mötte upp med de jag skulle "springa med" Jenny + kompis (min syster med sällskap hade förstås sprungit en mil och 8-9 km vid ett par tillfällen så de var mest oroliga för att jag inte skulle få nåt sällskap så att de skulle bli tvungna att springa cirklar runt mig hela milen blev glada och ställde sig först i vår startgrupp. Vi andra ställde oss lite försynt längre bak i gruppen. Anna och K sprang så mycket de kunde (pga av mig startade de i en blandgrupp gångare och löpare och då blev det lite trångt) och kom i mål efter 1 timme och 11 minuter och jag och Jenny och M kom faktiskt i mål bara tjugo minuter senare. Vi sprang långt mer än vi trodde (vi tänkte oss en engelsk mil )vi skulle göra vilket vi helt och hållet kan tacka M för som agerade inspirerande draghjälp för mig och Jenny. Vi lovade att hon skulle få följa med oss när vi vunnit resan till Tjemilen i Dublin (jag vet inte om vi vann. Men jag tror inte att vi gjorde det.) Vi sprang så bra att J och barnen missade oss när vi sprang i mål. Och jag åt så mycket ostkaka som jag tordes (varför, varför går det inte att göra OSTkaka utan mandel??? När min morfar levde hade han alltid med sig ostkaka när han kom på besök, sen satt han i köket och rökte commerce utan filter, (han var den ende som fick röka inomhus men sen dog han av en massiv hjärtinfarkt när han var 67 också. Annars hade han stått vid målet igår med blåsorkester, kameror och radiomikrofoner, han var lite för uppmuntrande at times, bless his soul.)))
Idag har jag lite småont i höfterna och fötterna (mina fötter lever i och för sig knappt, jag smorde in dem med nåt slags mintliniment igår och gick sen och hade ilningar i fingrarna resten av kvällen men kände inget i fötterna = ingen blodcirkulation.)