Fixarsystrarna

Ja, jag vet inte hur bilderna egentligen tänker när de placerar sig. Man skulle kunna tro att jag har läst alltför många Family Living och tror att man måste bygga eget skrivbord till barnen, men då har man fel. Jag tycker att alla skrivbord på IKEA är fula och plastiga och jag orkar helt enkelt inte åka någon annanstans. För jag vet inte ens var jag ska börja. Så vi köpte delar (på IKEA) och målade lite (jag, Askungen och barnen (väldigt lite)). Det blev fint. Två lager färg (gul färg, vi har bara gul färg och så angelägen var jag inte så att jag köpte en annan färg, det är J:s favoritgula som han målade på väggrna i sitt arbetsrum i Uppsala samt sin Ivar-hylla här, men nu räcker det snart) och sen slipade jag ovansidan. Ja, det är sant. Men eftersom färgen är vattenlöslig och det första barnen kommer att göra är att hälla vatten på skrivbordet så ville vi lacka också (fast lackningen utförde förstås Askungen, hon ska ju ändå sitta och jobba i rummet bredviod så det var bättre att hon utsattes för alla lackångor). Det fanns lack och pensel (men vem köpte detta?) och sen var vår plan att lägga penseln i en plastpåse och kasta den, vilket ju är ungefär lika miljöovänligt som att hälla ut lacknafta i avloppet. Nu har vi lacknafta för det har jag köpt (ja, jag är som en helt annan människa) så jag kollade upp var närmsta miljöstation ligger (vid Shell, två minuters promenad bort!) Så vi hällde försiktigt upp lite i en delikatessyoghurtburk med penseln i, sedan klippte vi ett hål i locket för penselskaftet och satte på locket och ställde hinken i fönstret så att vi inte ska bli dåsiga av ångorna. Man ska vara försiktig när man inte riktigt vet vad man gör.