tisdag, oktober 14, 2014

Americanah

Jag ville blogga och kollade igenom bildbiblioteket och hittade den här bilden från i maj. Black Butler-boken har jag läst (och den var bra, men lite underlig?), men Zelda-boken tog 13-åringen och har inte lämnat tillbaka än. Jag älskar att han älskar Zelda, men nån måtta får det ju vara.

Hur som helst, jag läste några recensioner av Americanah hos olika bokbloggare (hos Som ett sandkorn och hos Lyran) och ville skriva en egen, för att jag har ju också läst den.

Americanah var en av böckerna jag läste under sommaren ("Recommended by a librarian or a book-seller) och jag tyckte mycket om den. Chimamanda Ngozi Adichie skriver rätt så omfattande böcker, men jag kan inte hitta ett enda onödigt ord. Inga upprepningar, inga omotiverade adjektiv, inga ointressanta miljöskildringar som stör läsflödet. Det här perfekta språket kombineras sedan med intressanta intriger och problem och jag vill bara veta hur det ska gå hela tiden. Till och med i en bihistoria där en frisör som Ifemelu besöker i USA, vill att Ifemelu ska prata med hennes pojkvän och tala om att det OK för dem att gifta sig (Ifemelu känner inte de här personerna), vill jag stanna kvar, få veta om han kommer dit och få höra vad de säger. Jag skulle vilja läsa en hel bok om kvinnorna som jobbar på den här frisersalongen. Och en annan bok om universitetet där Obinzes mamma arbetar. Jag vill läsa en bok om Obinzes mamma också. Och fler böcker om Lagos. Jag vill åka till Lagos och få känna hur det luktar på olika ställen. Klart läsvärd bok.

2 kommentarer:

Maria sa...

Jag började läsa Americanah i somras, men hann inte läsa klart den innan någon reserverade den så jag var tvungen att lämna tillbaka den, Borde göra ett försök igen. :)

Eva-L sa...

Gör det! Tack vare språket så går den dessutom fort att läsa.