lördag, oktober 18, 2014

The Paying Guests

Varje gång jag läser en ny Sarah Waters så blir jag besviken för att den inte är lika bra som Tipping the Velvet, trots att jag vet att jag gillar Tipping the Velvet så mycket för att den är viktoriansk och delvis handlar om den tidiga suffragettrörelsen (dessa två tillsammans, jag får nästan svårt att andas) och att jag vet att de nya böckerna inte handlar om detta alls. Besviken. The Paying Guests utspelar sig på 20-talet, mellan två krig, och det är lite Agatha Christie och lite Upstairs, Downstairs, fast herrskap och tjänstefolk är en och samma person. Det går inte att diskutera handlingen särskilt mycket utan att förstöra spänningen. Den är en konstruktion som jag köper. Det jag tycker skaver är bristen på kommunikation mellan dottern och modern som äger huset; genom hela boken undrar jag varför de inte bara kan prata om det som har varit och varför de inte säljer huset. Kanske var marknaden för husförsäljning obefintlig, men i så fall hade jag velat veta det.
+ för fina promenader genom London.

Inga kommentarer: