lördag, februari 18, 2023

Läsåret 2023

 Jag kom inte ens ihåg att jag brukar göra en liten sammanfattning av föregående års läsning varje år. Jag lägger all min energi på c- och k-draman med lyckliga slut just nu, för att inte tänka så mycket på annat (som andra människors ångest och sjukdomar). Och även om 2023 kanske var mitt sämsta läsår på årtionden, så läste jag ändå flera bra böcker.

Jag läste:

poesi: Julie Sten-Knudsens Syv lag, som handlar om kejsarsnitt och klimatkrisen. 

dramatik: Anton Tjechovs Körsbärsträdgården

finsk deckare: Max Seecks Ondskans nätverk och Den trogne läsaren, fantastiska bladvändare

skräck: Johan William Polidoris The Vampyre, läses i anslutning till lyssning av poddcasten In Our Time Polidori's The Vampyre

urban fantasy: Ilona Andrews Blood Heir

fanfiction: SenLinYus Manacled

tecknat: Edith Hammars Homo Line

kurslitteratur: Rune Palms Vikingarnas språk

nyutkommet: Helena Dahlgrens Skarp

sf: Anne McCaffreys The Crystal Singer

fantasy: R.F. Kuangs Babel

ungdomsbok: Ellen Strömbergs Vi ska bara cykla förbi

och en himla massa annat.

Jag läste två kurser på universitetet under hösten och mitt vanliga läsande påverkas rätt mycket när jag måste läsa mycket kurslitteratur. Det gör inte så himla mycket, men läshögarna växer ju.


lördag, november 12, 2022

Spridda tankar

 Idag gick Johan och Gimli upp klockan 13. Johan låg och tittade på skidskytte, det är hans sport, alltså i bemärkelsen, den enda sport han tittar på, inte utövar. Den enda sport han utövar är löpning. Gimli låg och låtsassov bredvid, men gick gärna ut en kort promenad när jag frågade. 

Efter promenaden ringde jag mina föräldrar, som satt i bilen med min moster Lena. Dom hade varit grillat korv i Råssnäs. -"Bara ni tre", frågade jag och det är ju bara roligt frågat när man vet att inga sådana utflykter genomförs utan att vi är minst sex personer, oftast 16, ibland 26. Vi här syftar då alltså på min närmaste släkt på mammas sida. Jag berättade i alla fall att jag, Johan och Gimli skulle ankomma Motala imorgon kväll, och inte önskade intaga något annat än te och mackor. "Bra gäster", sa Lena. Och vi är bra gäster om man gillar när folk håller sig för sig själva och bara sammanstrålar med de andra i köket. För te och mackor.

Sedan skickade syrran en bild på på ett tidningsurklipp som föreställer fotbollslaget Starka Viljor, så himla märkligt namn, när de vunnit serien och både min far och farbror är med. Jag är ganska säker på att diverse kusinavkommor fortfarande spelar i Starka Viljor, på en något lägre nivå. Hursomhelst. Det är inte klokt vad lika min far och Edvin är, håret, ögonbrynen, munnen, det kantiga ansiktet, ansiktsuttrycket, ja allt. Själv är jag mest lik min farbror Bosse. Pappa, för er som inte vet vad vi heter, är längst bak till vänster och farbror Bosse nummer tre från vänster (jag räknar inte den lille mannen i kostym).





tisdag, juni 07, 2022

Läsningen halvvägs genom året

Nu när Goodreads (Eva-L) och instagram finns (@hemlockandivy) så blir det inte många bokinlägg här, tänk om det gick att koppla ihop dem med blogger ...

Hittills i år har jag läst 42 böcker och det är en salig blandning:

en omläsning av Sommerfugledalen av Inger Christensen, jag vet att den handlar om död, men jag känner ändå hopp, för jag tror att den mest handlar om människans död, men att jorden finns kvar och nytt liv kommer. Andra danska diktsamlinga: YAHYA HASSAN 2, en födelsedagspresent av Edvin och Syv lag, Julie Sten-Knudsens senaste diktsamling

little scratch av Rebecca Watson var småjobbig att läsa, eftersom den är skriven i nån slags dubbel stream-of-consciousness, men jag gav den tid och blev belönad med en rätt så skavig historia, i en väldigt intressant form.

Det syns i Goodreads-listan att jag inledde året i Skåne, där finns det mesta av mina gamla fantasyböcker. Jag läste The Crystal Singer av Anne McCaffrey och så läste jag om hela Vampire Academy-serien, eftersom jag behövde något lättläst och underhållande medan svärmor låg på sjukhus och Johan åkte fram och tillbaka mellan sjukhuset och Borrby.

Jag läste den första vampyrromanen, The Vampyre av Polidori, samtidigt som jag lyssnade på In Our Time om samma bok. Jag lyssnade också på In Our Time om Antigone och läste pjäsen parallellt. Jag insåg att jag nog inte läst någon hel klassisk, grekisk pjäs, så det tänkte jag göra framgent.


Jahopp, det var en liten del av det jag läst hittills i år. Sommaren, särskilt juli, brukar ju vara min sämsta läsperiod, men jag hoppas att det inte blir fallet i år och att jag kan sitta i mitt växthus, alternativt ligga i hammocken, alternativt sitta på altanen i hängstolen och läsa hela långa sommaren. Jag har nån idé om att läsa gammal skräck, Bram Stoker och Edgar Allan Poe och också avsluta Krig och fred, som jag läste två delar av för ett gäng somrar sen. Men sen slutar det väl ändå med att jag ligger och läser David Eddings på nätterna.

onsdag, juni 01, 2022

Sommardikt (och gud vad fult allt blir i blogger)

 Var glad min själ åt vad du har 

nu har du hundra sommardar

och detta är den första!

När solens lopp sin ände tar

då har du nittionio kvar

och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står

i morgon är med ens igår

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får

är hundra sommardar per år

i morgon är den andra

Caj Lundgren


På bilden ett blommande äppelträd i mina föräldrars trädgård i Motala.

tisdag, maj 03, 2022

Tisdagstrion i maj*


Det här är en utmaning från Ugglan & Boken. Temat är maj och man ska tipsa om en bok för varje bokstav: M A J

M: Ms Ice Sandwich är en fin, liten roman av Mieko Kawakami. Det är en roman om relationer, vän-, familje-, främlings-. Tyvärr inte översatt till svenska.

A: A Conspiracy in Belgravia är andra boken i en kvinnlig Sherlock Holmes-serie av Sherry Thomas. Lagom småtrevlig, rolig om man läst de riktiga Sherlock Holmes-berättelserna.

J: Jungfrustigen är Philip Teirs senaste roman, som utspelar sig i Helsingfors. Jag tror att jag har läst allt Philip Teir har skrivit, inklusive hans gamla blogg Annegatan, som var en av dom bästa bloggarna där i mitten av 00-talet. Jungfrustigen är en roman om en ny relation, om kärlek och livsval. Jag gillar allt: ämnet, språket, miljöerna.



*Det kan ju bli så att jag gör fler tisdagstrioer i maj, men det är väl inte särskilt troligt, med tanke på hur sällan jag bloggar.


torsdag, mars 17, 2022

Litteraturkanon

 Enligt O skriver i Veckans kulturfråga v. 11 2022, om kanon och frågar

Vilken klassiker läste du som ung som gjorde störst intryck?

Jag minns hur jag stod som twiststöd och sträckläste Moa Martinssons Mor gifter sig när jag gick i sexan. Jag hade sett tv-serien några år tidigare och blev alldeles lycklig när jag hittade den i bokhyllan hemma, från Svalans förlag. Jag läste Kyrkbröllop och Kungens rosor också, men det var Mor gifter sig som jag läste om och om igen, otroligt fascinerad av flickan Mias uppväxt i misär, men med rätt mycket kärlek och en del lyckliga stunder. Jag minns fortfarande massor med detaljer från boken, de nya gardinerna, svärfaderns släktingar som är "fina" stadsbor från Norrköping som sjunger "Här är gudagott att vara", grannfruns bebis som får en bit tvål instoppad mellan skinkorna som bot mot torr och sprucken hud och hur mörkt och hemskt Mias Kolmården är, när mitt Kolmården var sol och semester och exotiska djur.

och

Vilken författare och vilket verk tycker du är ett måste i en litterär kanon?

Jag tycker att Moa Martinsson och Mor gifter sig (1936) är ett givet val i en kanon. Jag tänker nu att man har en kanon där man presenterar viktiga verk, men inte har som krav på att någon ska läsa alla, om den inte vill. Jag kunde identifiera mig mycket med Mia, vi var båda från Östergötland, vi bodde på landet, vi var duktiga i skolan, hörde för mycket och förstod för lite. Jag tror att det är viktigt med igenkänning när man läser, inte minst om man är ovan och inte så glad i att läsa. Sen ska det vara ett tillgängligt språk och en bra historia. Gäst hos verkligheten (1925) av Pär Lagerkvist är en annan barndoms- och arbetarskildring som är tillgänglig och med ett väldigt poetiskt språk, där Martinsson kanske är mer realistiskt. 

Frågan om kanon är svår tycker jag. Å ena sidan försöker jag konstant få mina barn att läsa olika klassiker och annat jag verkligen gillar och å andra sidan vet jag att det inte går att tvinga på folk läsupplevelser - det ena barnet läser glatt* det mesta, det andra vägrar numera efter att ha blivit grymt besviken på Godnatt Mister Tom ("dom plockar ju bara björnbär").

*tvingade sig igenom Den långa vägen hem, mutad mot att jag skulle spela nåt spel, som han sen påstår att jag inte spelade, men jag tror faktiskt att jag kom en bit i The Binding of Isac.

tisdag, oktober 26, 2021

Prokrastinering


Och ovanpå detta läser jag en kurs på nordiska språk, med examination den här veckan. Jag har alltså en hemtenta! 

Jag måste erkänna att jag inte har läst alla böcker/sett alla filmer i bilden ovan. Brazil, Logan's Run och Soylent Green har gått mig förbi.