2-åringen är hemma med höstblåsor. Han har pyttesmå, vätskefyllda blåsor i hela stjärten, feber på kvällen, sover oroligt och äter inte gärna mat (han har nog blåsor i munnen också för han dreglar en del - vi som hoppades på fler tänder). Han far runt här och pratar i ett. Han berättar långa historier och varje mening börjar med "och då".
och då kom det ett lejon och då blev han rädd och då gråt jag. (han missar vissa böjningsformer och överdriver andra - fåror är får ibland). Nu matar han in skivor i speldatorn. men visst måste höstblåsorna innebära att det äntligen är höst? Inte ett lika vackert tecken som gula löv kanske, men ett tecken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar