Mr Colman gillade mina lussekatter

Först såg han nog bara den gula degen som ett bra samtalsämne så han kunde skjuta upp trädgårdsmästeriet en stund. Han tog hand om trädgården hos min aupairfamilj Mercer på 11 Clifton Road i London. Han var pensionär och en alldeles magisk figur för mig eftersom han deltagit i andra världskriget (jag lider också av Isobels fetischism, eller lider skulle jag väl inte vilja säga, njuter i högsta grad, som den domedagsromantiker jag är) och behövde en kopp té var femtonde minut. Te som det var mitt jobb att göra och gå ut med (och försöka att undvika att skrämma ihjäl honom; han hörde inte så bra). Den första koppen jag gjorde blev inte så bra vilket han väldigt snällt talade om för mig (det var för mycket mjölk), men den andra blev bra och sen var det aldrig mera nåt problem. Han gillade i alla fall degen med saffran i och blev stormförtjust när han sen fick smaka (och ta med sig hem). Han till och med bad om receptet så att hans dotter skulle kunna baka det till honom. Och just den saffransflätan var nog den godaste jag nånsin gjort.