Här är Edvin på sportlov. Jag är så jävla seg. Nu upptäckte jag var jag laddar upp bilder.

När J kom ner till Ostrogothica (är det det det betyder?)för att hämta mig och barnen hade han med sig 6 st Diamant-praliner till mig. Nu kom Edvin och sa - men gör maten då så jag gör det.

Trött

Undrar om barnen flyttar ifall de får pastaskruvar till middag för tredje dagen i rad? Jag är så trött så jag vill bara sova hela dagarna och jag sover redan nästan hela nätterna. Hur lång tid tar det för järntabletter att börja verka egentligen? (Jag har ätit 4 st än så länge).

Födelsedag

Idag fyller J år och vi var ätit vår sedvanliga födelsedagsfrukost - pannkakor med lönnsirap och vaniljkesella och fruktsallad med banan, mango och rivet limeskal. J fick också två helt olämpliga presenter för en småbarnsförälder: Civ 4 och en säsong Scrubs-avsnitt. Å andra sidan räcker det länge. (Och vi har faktiskt kommit igång rätt bra med att se på TV tillsammans, särskilt när vi inte måste passa tv-tider utan kan kolla när vi kan.) Speltid är det värre med, men till att börja med får han lördag kväll+natt och efterföljande sovmorgon. Och om sex veckor är det påsklov...

Sportlov

Och vi hade en fantastisk vecka hos mina föräldrar trots att 4-åringen fick krupp och blev tvungen att gå till vårdcentralen. Men det funkade så himla bra. Och vi åkte spark, tefat och snowracer. Barnen klättrade i snöhögar och jag satt bredvid på sparken. De byggde en snögubbe och en kväll gick 4-åringen ut med mina föräldrar och satte ut en marschall och ett tjugotal tomtebloss i en av snöhögarna utanför huset. Edvin och jag satt inne och tittade på, det var jättefint. Vi träffade kusiner, sysslingar och kompisar. Min syster, moster Anna, hade gjort slut med sin pojkvän och det var ju trist men det innebar att vi träffade henne nästan varje dag - jättetrevligt (hon är så underbar min syster när hon inte är tillsammans med någon, hur funkar det egentligen?) En dag var vi hos min framor Mary och åt semlor (jag har bestämt mig för att i semmeltider strunta i min mandelallergi och det funkar alldeles utmärkt) - lovely. Sista dagen grillade vi utomhus (vi luktar fortfarande rök...) och det har inte jag gjort på säkert 15 år. Vi hade jättekul. I alla fall jag och moster Anna. Barnen kom iofs och åt, men sen gick/kröp de runt i snön bland buskarna och lekte riddare. Och vi hade varm choklad i termos. Termosen var röd.

Yrsel

Kom på häromdagen att min väldigt lätta yrsel som inträffar då och då under dagen antagligen beror på blodbrist. Idag har jag dessutom testat herrparfymer eftersom J fyller imorgon så nu är jag lagom hög. (Jag köpte ingen utan tog hem tre prover, Burberry grårutig och Paul Smith Extreme och Paul Smith London). Blodbristen beror ju på att jag det senaste året haft mens i tre-fem veckor varannan var tredje vecka. Eftersom jag inte dog förra året när jag hade mens 17 december till första veckan i mars nån gång så tänkte jag att jag förmodligen var odödlig. Det verkar inte vara fallet och det börjar nog bli dags att plocka ut den där pinnen ur armen. Synd bara, jag som trodde jag hade hittat världens bästa p-medel - låg hormondos, billig (fast när man gör av med en årsförbrukning menskydd i kvartalet blir det ju inte så billigt längre...), inget att komma ihåg, inga miniaborter.

Skogen

I skogen sitter vi nu, barnen och jag. Jag sitter och jobbar och barnen springer runt eller leker eller åker kälke eller klättrar i snöhögar eller matar fåglar mm, mm. Igår var en perfekt dag, vi softade och gjorde allt det här ovan. Ser det likadant ut fast min puls är något högre eftersom idag är mamma hemma också. Hon är väl rar för all del, men hon lever enligt principen att om det är tyst så är något fel och om vi då är tysta så måste hon prata hela tiden. I'm quite partial to silence me. Fast just nu bakar hon bullar och det är lovely.

Jag är preferred

Jag bara kan inte sluta tacka ja till jobb. Jag ska ju helst inte jobba så mycket nästa vecka men nu har jag tre uppdrag. 1 korrjobb som tar en halvtimme, det är inte så blodigt. 1 bankjobb som inte borde ta mer än 1 timme. 1 lite större jobb som kan ta allt mellan 4 timmar och tre dagar. De har nog klurat ut att om de skriver att jag är preferred så säger jag inte nej. Ännu svårare är det när jag tackat nej till flera jobb från samma kund på raken och de fortfarande vill ha mig. Ibland är jag bara så bra helt enkelt. (Och J är också rätt bra. Särskilt på banktexter.)

Efficiency is my middle name

Ibland bara blixtrar det till och jobbar jag jättesnabbt. Idag var en sån dag. Jag är inte helt klar, men har tillräckligt lite kvar för att gå in här och skriva att nästa vecka åker jag till Motala - staden som gud *sätt in valfritt verb här*. Som vanligt kommer jag sitta ett par mil uatnför stan med en modemkoppling (elavbrottsrisken har åtminstone nästan helt försvunnit sedan de grävde ner kablarna, förr fick pappa ge sig ut med ficklampa och leta reda på var ett träd hade fallit över strömkablarna för underlätta för elkillarna (och mamma som står där med sin frys (mina föräldrar det klassiska 50-talsparet) och sin mat och gråter så övergivet) och det är faktiskt inte helt oförenat med livsfara) och kommer inte kunna koppla upp mig så ofta för då kan ingen ringa (och min mobil funkar inte därute i skogen). Jag och J = 50-talsparet; jag åker med barnen på sportlov och J är hemma i stan och jobbar. Rena Lotta på Bråkmakargatan. Bortsett från att vi inte har nån Majken (du förresten som ska ha en Majken, läser du här? Grattis isåfall, jag ska höra av mig snarast och senast till påsk)! och jag lär få fixa a l l t, eftersom mamma går med käpp(?!), pappa antagligen jobbar trots löften om det motsatta (och om han inte jobbar så kommer han definitivt att underhålla barnen så att jag kan joba och laga mat ifred). Å andra sidan behöver jag ju inte laga så mycket mat för vi (läs mamma) äter bara mat en gång om dagen det räcker. (Sen blir hon förvånad när hon upptäcker att vi andra, normalhungriga människor har ätit upp alla bullar...). Which reminds me, jag måste ringa kusin Malin för att planera in lite pulkaåkning i gropen bredvid sjukhuset (har den nåt namn?). Nu ska jag djupandas en stund.

En tjej

jag känner är så himla kär i sin tjej och det är så underbart av så många anledningar. Jag gillar när folk är sådär nykära för den stämningen smittar alltid av sig på mig. Och när de är sådär kära så att man ser det på flera meters håll. Det är lovely. Särskilt i februari. Så jag sitter här och är varm och glad och nu måste jag verkligen jobba.

Frisyren

Min 4-åring håller på att få samma frisyr som Skorpan Lejonhjärta. (Scrolla neråt och läs gärna lite på vägen också, det var intressant). En del som varit med ett tag vet ju att min 4-åring inte haft så mycket hår särskilt länge utan att det är först senaste halvåret/året som det kommit igång.

Choccies

Idag har jag beställt
Speciality Bar: Culture Shock; Montysaurus; Series 3175: Extraordinary 'dark' Milk Chocolate; T3's: Tiny Tasty Turtles (White Chocolate); Speciality Bar: Space Hopper; Speciality Bar: Spice it Up; Emperor Bar: Peppermint & Vanilla; Emperor Bar: Nutmeg Chocolate; Emperor Bar: Orange and Geranium från Montezumas. Eftersom jag betalade med mitt engelska kort känns det dessutom gratis.
Snäll som jag är så är ungefär hälften till J och barnen. (Särskilt den vita chokladen som är till Edvin som inte kan äta vanlig choklad eftersom han får prickar i ansiktet, samtidigt som choklad är hans absoluta favoritgodis; han spottar ut nästan allt annat efter en stund...)
Igår fick jag 6 Diamant-praliner av J.

Världens bästa

Edvin plockade precis ner en Steven Erikson-pocket för att kolla på bilderna och jag tog den i från honom och sa "den här boken är lite för fin för att man ska få titta på den". Jag inser ju att mina prioriteringar är underliga, men alltså, S t e v e n E r i k s o n världens bästa fantasyförfattare. Han skriver så bra böcker att jag inte läser dem så fort de kommer ut, utan väntar länge för jag bara njuter av att vänta. Jag blir lycklig bara jag ser en av hans böcker, för att det finns sånt här just nu när jag lever. Edvin fick nöja sig med en halv läkerol.

Kuriosa: Steven Eriksons första bok Gardens of the Moon kom 1999, men gavs inte ut i USA förrän 2004 eftersom de ansågs för svåra för den amerikanska marknaden.

Jag ville skriva ett inlägg om texter på DN:s ledarsidor idag, men jag har inte riktigt tid att formulera det. Det skulle handla om Peter Wolodarskis (och alla andra ledarskribenters) oförmåga att svara på motinlägg. De svarar aldrig! de blir bara tykna och upprepar sig i oändlighet. Och sen skulle jag skriva att Hans Bergström skrev så bra om hur humansim, förnuft och vetenskap är det som utvecklar människan. Inte religion. Jag vet att det inte är en ny tanke och att den antagligen slagit folk i hundratals år, men ibland kan jag inte låta bli att fascineras över att människor fortfarande kan delta aktivt i organiserad religion. Och, ja, till viss del är jag avundsjuk, jag vill också tillhöra ett samfund, särskilt ett som mässar på latin, men jag kan bara inte tro i gruppform. (Min främsta invändning är dock att ingen gud kan vara så obetänksam att den sitter och tittar på folkmord och sexhandel med barn och tusentals andra vidrigheter). Fast det var inte det jag skulle skriva om utan att idag var det kul att läsa DN (jag hittar inga texter på nätet).
Uppdatering!
Isobel skriver också om Wolodarski idag. Praktiskt när andra formulerar nåt jag tycker och hon gör det alltid så snyggt. (Om du läser det här Vibeke så är Isobel värd att läsa för stilens skull, jag vet att hon inte riktigt för fram dina åsikter...)

Edvin med hosta

Som vanligt är Edvin nästan dödligt sjuk i en vanlig bonnförkylning. Varje gång jag får för mig att jag okynnesringer för att få en läkartid till ett barn som förvisso är sjukt men kanske ändå inte sådär jättesjukt, slutar det med avancerade provtagningar, starka mediciner och två ggr med inläggning av barnet ifråga. Igår fick vi åka hem igen men vi fick Bricanyl och morfinhostmedicin (nu ska det mycket till innan jag ger en 2-åring sådan medicin, men det är säkert bra att ha hemma. Dessutom var det en hostmedicin vi saknade, vi har Lepheton-Desentol och ren Desentol (till 4-åringen som får krupp emellanåt, ärligt talat brukar vi inte medicinera honom så mycket heller eftersom vi dessutom har Betapred och hjälper inte det måste vi ändå åka in). Nu fick vi ren Lepheton och klarar alla typer av hosta. Doktorn tog också ett prov i näsan för att kolla om det går att odla upp några kikhostebakterier (eller vad det nu har för form) samt stick i fingret. När Edvin ska stickas i fingret håller han fram fingret, det är ju duktigt men lite hjärtskärande supersött också (när vi var på Disney on ice fick jag honom att vinka till figurerna när de flög i luften för han har så söta händer, jag kanske skulle ha dockor istället?). Idag har han inte hostat en enda gång så diagnosen rethosta pga trånga andningsvägar, försvinner med Bricanyl-behandling, stämde bra.

Konsert

Nu har jag bokat Morrissey-biljetter! Det blir förhoppningsvis en helt annan upplevelse än gårdagens Disney on ice som kändes ungefär som att bli tvångsmatad med rosa och grön sockervadd i två timmar (men jag är ändå lite svag för den lilla sjöjungfrun...)

No more WV

"Your blog has been reviewed, verified, and whitelisted so that it will nolonger appear as potential spam. If you sign out of Blogger and sign backin again, you should be able to post as normal. Thanks for your patience,and we apologize for any inconvenience this has caused."

Det var ju bra, men jag undrar fortfarande hur de kunde tro att min blogg var en spamblogg! Nu åker jag till Linköping.

Swamped

Alltid när jag inte fått ett nytt uppdrag på några dagar så tänker jag att "det var kul så länge det varade nu måste jag hitta ett fast jobb". Och så tar jag alla korrjobb jag får. + att den här veckan ringde de från redaktionen jag timvickar på och ville att jag skulle komma in igår och en dag nästa vecka. Absolut sa jag, för det är ett toppenextrajobb och jag får nog aldrig mer några uppdrag...Precis när jag tackat ja till att jobba nästa torsdag kommer det lite nya texter från vad som verkar bli en av mina fasta kunder hos mina uppdragsgivare i Danmark. Jag är inte deras favorit men nästan. Och det går ju inte att tacka nej till. Dessutom är det roliga texter att översätta eftersom det är småkul interninformation på ett företag som tillverkar hushållsprodukter, båpe reklam, produktbeskrivningar och små ekonomiska rapporter allt-i-ett. Så jag tar dem. Sedna får jag mail om några nya datortexter och eftersom jag verligen gillar de texterna och de har försörjt mig i snart ett år så tar jag förstås dem också. Med en generös deadline. Då ringer de från från kontoret i Danmark och har fått in 4 jobb till. Som de tänkte att jag ska ta. Jag får välja deadline själv bara det är klart nästa vecka. Så nu har jag 11 deadlines fram till nästa fredag (hoppas jag; jag försöker skjuta på vad som verkligen var en schysst deadline från början, vi får se). Så jag behöver inte skola om mig den här gången heller. Nästnästa vecka kanske.

Och nu

är han det gladaste barnet igen. Lite extra omtänksam. och världens absolut underbaraste barn. Det är han när han skriker också, men det är inte alltid det enklaste att vara the voice of reason när jag helst också bara vill sätta mig ner i snön och gråta. Men jag är glad att det är februari nu och inte januari för då är det inte lika långt kvar till april=snö/overallfritt.


Och varför måste jag skriva word verification på mina inlägg?

Småbarn

Nu har ju inte jag haft ett överdrivet jobbigt liv på nåt sätt, tvärtom egentligen. Kanske hade lite mer motgångar förberett mig bättre för livet som småbarnsförälder. 4,5-åringen står ute i trapphallen och ylar (han gör verkligen det lyfter upp ansiktet och låter rätt mycket som en varg) och gråter. Med jämna mellanrum säger han jag vill inte var här jag vill va nånannanstans. Så har han låtit halva vägen hem från dagis. Jag vet att han bara är 4 år och jag vet att han är trött, men det är så jävla jobbigt att göra det här 2 ggr/veckan (inte ens särskilt ofta faktiskt, för 2 vintrar sen körde han det varje dag, det är nåt med vinterkläder som suger musten och all ork ur min familj). Särskilt i snö. Och så min granntant som hela tiden "njut av dem, de är så fantastiska när de är små, det är inte alls samma sak när de är stora".

Bokrea

Eftersom jag kommer att tillbringa hela bokrea-veckan i skogen i Östergötland hos mina föräldrar har jag beställt böcker hos Akademibokhandeln. Massa bra Quentin Blake, Astrid Lindgren och John Bauer till kidsen. Själv brukar jag gå i slutet av bokrean och se om nåt av det jag vill ha finns kvar. Mest vill jag ha Anna Bergenströms Kärlek, oliver och timjan.

Feng Shui

Nu har jag kastat ca ett års utgivning vardera av Mama, Elle, och DV. Jag förstår inte varför jag sparar sånt så länge som jag gör. Jag blir bara stressad av alla högar med tidningar som jag läst och det bara skulle vara slöseri med tid att läsa en gång till. Nu ligger de i pappersinsamlingen. Jag fick ta hissen ner i källaren för jag orkade inte bära påsen nerför trappan. Nu förväntar jag mig en mer positiv atmosfär här i vardagsrummet/arbetsrummet.

TV1000

Igår ringde det en kille med et fantastiskt erbjudande till mig; om jag tecknade ett 12-månadersabonnemang skulle de första 6 månaderna vara jättebilliga och de två första veckorna var en ångerperiod så om jag sa upp avtalet inom två veckor alltså så förband jag mig inte till något. Jag sa att jag redan haft ett sånt erbjudande en gång men valt att inte teckna abonnemang. Sen sa jag att om jag gör detta nu kommer jag inte teckna abonnemang efter de första två veckorna. Då tog han tillbaka erbjudandet för om kunden ärligt talar om att det bara är de två veckorna som är intressanta då får man inte teckna avtal. Det är helt OK tycker jag, men det är lite larvigt att jag hade fått TV1000 i 14 dar om jag inte hade talat sanning. Ljug så får du gratis prylar, liksom, för då kan vi lura alla suckers som glömmer att säga upp avtalet. 200 spänn/månaden för filmer man inte hinner se. Jag säger bara 200 spänn=22,8 Diamant-praliner.

Alldeles underbart förstås

En bal på ett slott kan ju aldrig vara misslyckad och Uppsala slott är underbart av så många anledningar (historiska vingslag såsom tidigare baler och drottning Kristinas abdikering och säkert en massa mer saker som jag inte känner till. Jag gillar trapporna, de är så väldigt slitna. Jag kan inte berätta så mycket om själva balen eftersom allt är så hemligt och jag fått lova att inte säga nåt, men snapsen var faktiskt god; det var l ä n g e s e n jag drack OP (eller någon form av snaps i betydande mängd). Det var en massa människor där som jag kände förr men numera bara träffar på just de här tillställningarna (som inträffar vartannat år i februari sedan 1920-talet; det här var min femte krigsdans, vi missade den 2004 för då var Edvin bebis och vi bodde i Stockholm=hann inte hem för att amma). Christer Å. var där. Jag älskar Christer Å.. Efter sittningen drack jag vodka/lime och J drack mint julep. På slottet har de förstås moddlare. Sedan ställde vi oss strategiskt i rikssalen bara för att upptäcka att det inte skulle bli nån polonäs. Så vi dansade ett varv eller två och gick sen hem till Anna och Vidfarne (men stannade på Skolgatan och köpte världens största kebabrullar som nästan frös medan vi åt för att det var så kallt) och sov ända till morgonen.
och det bästa på hela kvällen var när jag och J gick hem tillsammans mitt i Uppsalanatten. Det är det bästa som finns. (Cantaten var vansinnigt bra också, men så var det ju ganska många östgötar med och skrev och sjöng och dansade.)

Tråkig shopping

Igår köpte jag en skyddsmatta och en dokumenthållare på Quill. Det är nog det tråkigaste jag någonsin köpt. Men jag får en bärbar telefon på köpet. I am bored out of my skull.

Olater

Crrly ville att jag skulle berätta om ovanor jag har. Eller var det egenheter? Aha, det var båda.

Jag kan inte ta i skumgummi och vill helst inte tänka på att ta i det och gör jag det får jag gåshud och ryser(tänker på det alltså, om jag tar i det stänger jag ute hela världen och trycker så hårt jag kan för att inte råka dra med handen på s k u m g u m m i t.


Jag är dålig på att lyssna och försvinner ofta bort i tankar utan att riktigt märka det. Åtmintsone inte förrän efteråt.

Jag tål inte att någon tar på mina öron eller på mina tår. Jag får knutar i magen av att ens tänka på det.

Jag gör helst saker udda antal gånger. Jag kan inte komma på något exempel som jag gör, det är mest en känsla. Men om jag skulle behöva dubbelkolla att dörren var låst och då kollade två gånger skulle jag bli tvungen att göra det en tredje för symmetrins skull. Nu kollar jag aldrig om dörren är låst eller inte för jag bryr mig inte så mycket om sånt. Det är symmetri i tal som är viktigt. Till exempel, precis nu listadejag sex saker men tog bort den sista, delvis eftersom det bara var fem grejer som jag skulle outa. Och det kan ju vara nog.

Jag kollar mail alldeles för ofta. Jag låtsas att det är pga jobbet, men oftast inte. Jag blir allt bättre på att låta bli när jag är ledig.

Ljus

Det blir ljusare och ljusare ute och det är så underbart att jag vill skriva poesi. Men det ska jag inte. Klockan 4 när jag hämtar barnen är syns solen fortfarande. Det kommer att bli vår igen. Häromdagen föreslog J att vi kanske borde flytta nånstans där man inte använder vinterkläder. Isåfall vill jag göra det mest klichéiga som finns och flytta till Provence. Då kanske vi äntligen kan börja prata franska också. Eller Provençal rentav.