Bokrea

Jag tänkte beställa lite böcker till barnen på adlibris bokrea och av misstag gick jag in på ungdomsböcker och då tänkte jag att det kan inte vara för tidigt att börja köpa såna heller? Om de inte finns att få tag på om 10 år. Fem-böckerna till exempel. Så jag beställde Fem på smugglarjakt och Fem räddar en hemlighet. (Men nu slog det mig plötsligt att det kanke är de böckerna som rensats på genuin engelsk mat eftersom svenska ungdomar inte skulle förstå att upskatta dessa. Vilken sinnesvag människa censurerar Fem-böcker? (Och om man ska censurera dom, varför inte ge sig på den hemska kvinnosynen istället? Jag får leta fram mina egna (jag har svårt att dela med mig av böcker) och börja köpa till de delar som fattas på bok/serietidningsstället vid Löderup i sommar). Men jag beställde också Flyg, ollonborre, flyg. Christine Nöstlinger var en av mina absoluta favoritförfattare när jag var barn (jag älskade Annika, fjorton år).

På bilderboksavdelningen hittade jag en bok om Gustav Vasa, det kan man väl aldrig börja för tidigt med, jag minns hur vi satte upp minipjäser om Gustav Vasa med Peter Hjelm, legendarisk lärarvikarie i Motala, och hur vi gjorde gipsmasker med rött skägg och gömde kungen i hökärran (en såndär bocklåda i gymnastiksalen ) och Magnus Gustavsson stack träsvärd genom gliporna och Stefan Eriksson körde ekipaget, jag tror Åsa Isaksson var Gustav Vasa, för hon var släkt med honom.
Och väldens bästa bilderbok (hade jag hitta min egen hade de faktiskt fått den för länge sen) om Bella & Gustav Om en liten vecka.Till mig själv köpte jag Nigellas sommarmat och Annas medelhavsmat. Och Andrew Langs rubinröda (fast på engelska) sagobok för jag gillar sagor. Synd att jag inte har tid att läsa.

Läsprojekt

Även om jag läser väldigt mycket hinner jag sällan läsa alla böcker jag köper/får/lånar. Därför har jag flyttat över ett gäng böcker från den stora bokhyllan till den lilla ovanför sängen. Och just nu får jag bara läsa böcker därifrån. Till exempel köpte jag Pat Conroys Prince of Tides för tre år sen. Jag läste den för 15 år sen och har velat läsa om den länge så jag köpte den och ställde den i bokhyllan. Margaret Atwoods Oryx and Crake fick jag av lilla E när jag var i Brighton för över ett år sen, ev två. I julas när hon var här frågade hon om jag läst den och när jag svarade nej så sa hon: "synd, jag gillade den". Jag hade läst de tre första sidorna och inte gillat det, trots att apokalyps och framtid är några av mina favoritteman. Margaret Atwoods A Handmaid's tale är också en strålande bra bok (som jag borde läsa om, jag undrar var jag har den?). Så jag började med Oryx and Crake. Som var fantastiskt bra. Och hemskt otäck, mitt första intryck stämde, jag gillade den inte alls, men jag sträckläste den.

I hyllan står också halvlästa böcker som borde få en chans till. Flyga drake av Khaled Hosseini läste jag klart i går eftermiddag i en jobbpaus. Den var rätt bra hela tiden, men på slutet är den lite för beklämmande, så jag hade lämnat den en stund. Den handladr om en äkta förlorad värld (Evelyn Waugh trodde när han skrev en förlorad värld att alla stora hus och den sortens människor som bodde i dem i England skulle försvinna, men så blev det ju inte, det står i nåt förord till nån utgåva av Brideshead Revisited som jag har, jag kan inte kolla vilken för jag tror att just den är i Skåne, men det är en sen turkos Penguin.) Jag gillade i alla fall Hosseinis beskrivningar av lukter och damm och hus, och hur svårt det är att vara människa och barn. I hyllan står också diverse Pratchett att sticka emellan med när det blir för svårt. Och på byrån bredvid sängen ligger How to Eat (inte helt lätt bok att läsa i sängen faktiskt. Tung.) Och just nu läser jag Darling Buds of May av H.E. Bates innan jag somnar, för jag längtar till våren. Och i köket ligger Sarah Waters Nightwatch. Men min huvudläsningsbok just nu är Zadie Smiths The Autograph Man, och den kommer från hyllan i sovrummet, men den ligger på soffan. Nu måste jag läsa korr. Tur att jag har som jobb att läsa också.

Comfort food

Just nu läser jag Nigella Lawsons How to Eat och det är nåt speciellt med att läsa en kokbok utan bilder. Seriös njutning, ingen billig porr. Och jag har lärt mig att lovage betyder libbsticka och att aragula är amerikanska för ruccola (rocket på engelska).
J tycker att bilden på Nigella på bokens framsida ser ut som en blandning av mig och Malin Ingemarsson.

New beginnings

Ja, men då kan jag ju kanske börja igen. Jag är lite trött på att blogga om mig och mitt liv. Och jag behöver faktiskt inte göra det för jag har ett Intresse som jag kan blogga om istället. Inte ett helt ovanligt bloggämne, för det är böcker, men jag har en Plan också. Jag tänkte blogga böcker och bokhyllor. Mest mina egna.

Är det sant?

Det ser ut som om jag kan blogga från min egen dator!

Självmål

Det låg en mjukdjurshaj ("Bjuce") i hallen tidigare och trött som jag var på alla mjukdjur och leksaker som finns överallt i lägenheten sparkade jag till den hårt. Den flög ut i köket, upp på bänken och välte en mugg proviva (skogsbär, vilket iofs var bra för tropisk hade inte synts mot det gula kaklet) och det mesta innehållet hamnade i/på kaffebryggaren. Särskilt, underligt, mycket hamnade under kaffebryggarens värmeplatta.

Kökstestet

Om man har en röd pepparfrukt och inte vet hur stark den är säger min kompis Mathe att man ska smaka på den. I början lät jag J göra det, men nu när jag ätit tabasco nästan varje dag i ett år så gör jag det själv. Vanliga röda pepparfrukter är oftast inte särskilt starka. Och även om jag får tag på en som inte smakar nåt alls brukar jag ha i den i maten för att det ser så snyggt ut. Om man har en röd pepparfrukt och smakar på den och den inte är alls stark så ska man veta att styrkan är osynlig och om man kliar sig i ett öga med något finger som kommit i kontakt med pepparfrukten (och om den inte smakade starkt så gäller det ju oftast alla fingrar) så gör det svinont. Även om man tvättat sig om händerna. Det gäller antagligen de gröna pepparfrukterna också, men det har jag inte testat.


Lite senare: Bara för att vara riktigt säker så gjorde jag precis om det och det gjorde ont nu med. Kan man klia sig i ögonen med tops kanske? (Jag kliar mig väldigt ofta i ögonen eftersom jag är allergisk mot nåt.)

Two minds

Så jag kan inte bestämma mig för om jag ska gå på min körlektion eller stanna hemma och jobba.
Idag skulle jag för första gången köra från körskolan. Det är bra. Och rätt otäckt eftersom jag då måste köra igenom cirkulationsplatser bredvid Globen och över Skanstullsbron, som säkert heter nåt annat. Men bra för att, min körlärare skulle inte alls någon gång låta mig köra på nåt ställe om vi riskerade att dör (han har småbarn). Mitt jobb å andra sidan ärdet första riktiga jobbet jag haft sen före jul. (Ja, jag har jobbat nästan varje dag i januari, men det har mest varit korrekturläsning av tv-seriedialog. Och den enda korrektur man får göra är att rätta stavfel, basically, så det är inte jätteansträngande.) Och kunden är helt ny och desperat så om jag gör ett bra jobb så äger jag dem en liten tid framöver. Och det är ett roligt jobb som jag kan göra riktigt bra om jag får tid att fila lite. Jag hade bestämt mig för en kombo - skicka frågor till kunden och komma försent till körelktionen, men så fick jag autosvar från kunden - borta till i morgon - och då blev det ju plötsligt ännu viktigare att allt annat är klart när jag får svar så att jag kan ägna mig åt att fixa till det jag frågat om. (I instruktionen står det "gör allt" och mina frågor går i huvudsak ut på "ska jag verkligen göra allt" och efter en sådan ifrågasättning måste jag leverera ett perfekt resultat. Min körlärare brukar alltid säga att jobbet går först så jag kanske ska låta det göra det då. Och köra förbi Globen på torsdag istället (på förmiddagen, det är bra om så få som möjligt är där då så att jag kan koncentrera mig, men visst måste det vara ett av de främsta tecknen på att man faktiskt kommit nån vart, när man får köra från körskolan? (Jag fick köra tillbaka i förra veckan.) I'm in two minds about this.

Kom ihåg

HP 7 21/7.
Vår sommarfest kan bli inställd för att jag och J kommer att lämna bort barnen och läsa tills ögonen blöder. Och veckan innan kommer jag inte att kunna sitta still.

Save the earth

Vi manifesterade igår barnen och jag. I 30 minuter istället för påkallade 5, för barnen tyckte inte det var nåt att vänta med. 5-åringen var helt inne på att rädda Jorden, medan Edvin var lite mer undrande och frågade om vi fick sitta på stolar och om man fick skratta. Det blev helt tyst när vi släckte lampor och stängde av maskiner och tände några stearinljus och barnen viskade. 5-åringen plockade fram ett litet pysselarbete och satt med vid köksbordet. Vi kommer att göra det här igen.