Under Obamas installation igår sträckläste jag Hans Koppels Vi i villa. Dels för att den var enormt lättläst och dels för att jag ville veta hur och om Anders skulle lösa dotterns problem med plågoandarna (efter en incident jag hade med en 7-åring på skolan igår som är ful i munnen, ljuger, men framförallt får E att gråta). Jag tycker han gjorde rätt. Man står upp för sina barn och säger ifrån. Barn är inte korkade, bara dumma. Det är inte klokt vad dumma en del av dom är. Jag gillade iaf Vi i villa och vill aldrig bo i ett villaområde. Jag gillar inte när det saknas ord i meningarna hela tiden t.ex. "Gör du?" för "Vad gör du?". Det värsta är när folk skriver så för att det ska låta gulligt. Såna meningar äcklar mig och boken är full av dom. Jag tröstar mig med att man tappar lite hjärnkapacitet när man bor som dom gör.
Efteråt började jag läsa Karin Slaughters Blindsighted och den är full av blod och knivar. Men Saras fingrar i Sybils mage, som försöker visa hur knivsnitten gjorts för att likna ett kors, äcklar mig inte lika mycket som "Tyckte du?"("VAD tyckte du?"). Not even close.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar