En stund efter att den första chocken har lagt sig efter att jag har fått reda på att Pym är död (med första chocken menar jag den där svindlande avgrundskänslan, när man tappar andan och allt snurrar, den där första chocken som fortfarande kommer tillbaka HELA TIDEN), så står jag i hallen med smakerna av kardemumma och semla i munnen och tänker: "- Kommer jag aldrig mer att kunna äta semla nu?". Det är en av sakerna jag tänker på när Pym är död.
Den första natten sover jag men vaknar flera gånger och inte en enda gång har jag glömt vad som hänt. Inte en enda gång slås jag av insikten av att Pym är död, för jag är medveten om det hela natten, både vaken och sovande. "En flicka jag kände är död", säger jag till barnen som tror att jag gråter för att de tjatar om glass. En enda gång säger jag det högt till en annan människa: Pym är död. Jag ska aldrig mer säga det, men jag sitter här och tänker det hela dagarna.

Älska livet

Vi ansträngde oss verkligen och anordnade en friluftsdag på lördagen. Nils åkte skridskor alldeles fantastiskt bra, vi som aldrig hade sett honom göra det blev mäkta stolta och imponerade. Edvin for som en virvelvind ner för backen och Johan var bara allmänt snygg (och åkte också väldigt fort ner för backen. När han inte ramlade ner för densamma). På söndagen tog vi med killarna och en av deras kompisar på Planet 51.

Väl hemma fick jag ett dödsbud som jag inte kan ta in.

Stuff from my holiday cont.

This is Playa Rincón, which is a beach that is only reachable by boat (the most scared I've been since Johan MADE me go in a helicopter on our honeymoon in St Lucia) (so twice the most scared I've been for my life has been in the Caribbean, probably this means I'm meant to get a house there and get over my fears) or jeep (or driver Juan Pablo's car got a clutch problem, I never knew if he planned to drive us down there in his minivan, and frankly I don't wanna know. His van had seat belts for the most important people and I think he was a brilliant man. Although I understood very little of what he said, he spoke only Spanish and once he said fifty, but in Spanish, and that I understood. I was rather busy being absolutely delighted with the scenery, rain forests and me, it's true love, which is very out of character for me, I think. So he dropped us by the boats in Las Galeras, secured a boat for us (which we all, kids included helped push into the ocean, very thrilling) and stayed behind to get the car fixed while we were taken on a nightmarish ride to the most beautiful beach I've ever seen. Also, they had a proper toilet. Alas, no flushing, but having grown up in the country I'm more than able with a bucket of water. I wish I wasn't, but there it is.) We spent 4 blissful hours on this beach, eating newly baked bread, newly killed and grilled lobsters (or langoust, is that even a word?) and had a brilliant Piña Colada made IN a pineapple. We have pictures of this too, but not in my Iphone. And yes, Playa Rincón also has phone reception!

Stuff from my holiday

Under semestern skickade jag och grannen bilder till varandra. Jag skickade den här till henne: Och hon skickade den här till mig:

I morse kom vi hem. Imorgon åker grannen till Kanarieöarna.