Alla bilder hamnar alltid i fel ordning. Men jag behöver inte fler Falling Down-tillfällen den här veckan. Barnen har själva valt väggfärg och golvfärg (dvs, Nils ville ha svarta väggar och svart golv och svarta gardiner, mitt emobarn, men jag satte faktiskt stopp för svarta väggar (Adrian Mole blev aldrig särskilt nöjd med sina), gardinerna förhandlar vi om, det här är en nödlösning). De valde också varsin matta, Nils en grön och Edvin slog till på en persisk (jag ser framför mig hur han om 15-20 år bor i en perfekt inredd classic five, dit vi inte får komma för att vi antagligen drar ner värdet på antikviteterna). N ville inreda sitt rum med mjukdjur, vilket är ok, Edvins planerade tema med dödskallar och ben (som hittats i skogen hos mina föräldrar) sa vi nej till.
Tejpen på Edvins golv markerar dansrutan (det är det närmsta han kom streetdansarna ihoptejpade kartongbitar). Synd att hans lärare bara räknar körsång till piano som musikutövande.
Daph, the kids rooms are finally habitable and we're all very pleased. Some of us more than others.