fredag, augusti 31, 2012
onsdag, augusti 15, 2012
Läslista juli
Precis som jag trodde blev det inte så mycket bevänt med sommarläsningen. Forna tiders sommarläsning byggde ju trots allt på att NÅGON ANNAN lagade mat, tvättade, hittade på utflyktsmål och roddade livet, medan jag låg och läste. Den här sommaren roddade jag åt två ungar som läste som galna, vart man såg låg det nån med en tjock bok (Cirkeln, Eragon, Polyhymnias guld) eller Kalle-pocket och läste så kinderna glödde.
juli
guy gavriel kay - fionavars vävnad 1 2 3
diana wynne jones - time city
louise penny - still life
karin brunk holmqvist - rapsbaggarna
melvyn bragg - remember me
patricia fulton - the drought
hitomi kanehara - ormar och piercing
kristin cashore - bitterblue
Antal böcker: 10
E-böcker: 3
Omläsning: 4
Jag brukar läsa om minst ett fantasy-epos varje sommar. Kanske Eddings, eller Feist eller McCaffrey. I år blev det Guy Gavriel Kay. Jag älskar dem inte lika intensivt längre, men de är väldigt bra, inte minst för att vara så gamla. Även om det är fantastik och därför svårt att tidsbestämma, så åldras ju teman, språk och själva de fysiska böckerna. De här böckerna är också ovanligt lite sexistiska, kvinnorna tar stor plats, men trist nog är det ändå ingen tvekan om att de fysiskt är det svaga könet och de räddas lite för ofta. Å andra sidan är våra manliga hjältar inte supermän heller, utan högst mänskliga (åh, kevin). Jag har kämpat med Remember Me sedan i april, den är fantastisk, men å så tung.The Drought var en total Stephen King-ripoff där författaren blandat It, Stand By Me och The Stand (helgerån), med voodoo, i en förvisso ganska underhållande röra, men stölderna var för uppenbara för att jag ska vilja rekommendera den. Still Life är en deckare, minns inte riktigt hur jag hittade den, säkert Lotta Olsson och det var nog den bästa deckaren jag har läst i år. Bitterblue är sista (senaste) delen i Kristin Cashores serie om magiska och ickemagiska människor i Graceling Realm som serien verkar kallas. Bitterblue har ingen Grace och jag gillar henne bäst av alla. Underbar fantasiflykt.
juli
guy gavriel kay - fionavars vävnad 1 2 3
diana wynne jones - time city
louise penny - still life
karin brunk holmqvist - rapsbaggarna
melvyn bragg - remember me
patricia fulton - the drought
hitomi kanehara - ormar och piercing
kristin cashore - bitterblue
Antal böcker: 10
E-böcker: 3
Omläsning: 4
Jag brukar läsa om minst ett fantasy-epos varje sommar. Kanske Eddings, eller Feist eller McCaffrey. I år blev det Guy Gavriel Kay. Jag älskar dem inte lika intensivt längre, men de är väldigt bra, inte minst för att vara så gamla. Även om det är fantastik och därför svårt att tidsbestämma, så åldras ju teman, språk och själva de fysiska böckerna. De här böckerna är också ovanligt lite sexistiska, kvinnorna tar stor plats, men trist nog är det ändå ingen tvekan om att de fysiskt är det svaga könet och de räddas lite för ofta. Å andra sidan är våra manliga hjältar inte supermän heller, utan högst mänskliga (åh, kevin). Jag har kämpat med Remember Me sedan i april, den är fantastisk, men å så tung.The Drought var en total Stephen King-ripoff där författaren blandat It, Stand By Me och The Stand (helgerån), med voodoo, i en förvisso ganska underhållande röra, men stölderna var för uppenbara för att jag ska vilja rekommendera den. Still Life är en deckare, minns inte riktigt hur jag hittade den, säkert Lotta Olsson och det var nog den bästa deckaren jag har läst i år. Bitterblue är sista (senaste) delen i Kristin Cashores serie om magiska och ickemagiska människor i Graceling Realm som serien verkar kallas. Bitterblue har ingen Grace och jag gillar henne bäst av alla. Underbar fantasiflykt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)