Tematrio - England

Lyrans tematrio den här veckan är att berätta om tre bra romaner/författare från England. Och det kan jag.

1. Wilkie Collins. Apropå en artikel om deckare jag läste i DN där någon återigen framför den trötta teorin att Sherlock Holmes skulle vara den första deckaren. Det är inte alls sant eftersom den första riktiga deckaren var Wilkies The Moonstone. Och, hans gotiska superroman The Woman in White är ännu bättre.

2. Anne Perry. Anne Perry finns inte översatt till svenska (eller, jo, men jag har inte kommit särskilt långt) och det är väl ingen katastrof, utom ur litteratur- och deckarsynvinkel, eftersom Anne Perry, till skillnad från många andra, faktiskt kan skriva. Om orättvisor. I London. På sent 1800-tal. OK, så kanske inte nyskapande, men himla jättebra. Och det finns massor med böcker. En serie om William Monk och en om Thomas och Charlotte Pitt (och, som en extra bonus, så skriver hon julspecialer om dessa - hur fantastiskt?).

3. Margery Allingham. Även om en gillar Dorothy Sayers och Ngaio Marsh, och det gör en ju, så kan det det ändå vara så att en har missat Margery Allingham. Margery Allinghams hjälte Albert Campion är hyfsat samtida med Lord Peter Wimsey (AC, 1929, LPW, 1923) och förvillande lik, utom att Albert Campion är mycket smartare, sexigare och tuffare, men det är ingen tävling och jag älskar dem båda. Allinghams historier är mer mysterier än deckare och det är både rätt otäckt (obehagliga överraskningar och lite Scoooby Doo-liknande miljöer) och snårigt/klurigt. Om en läst mycket Margery Allingham är det extra roligt att åka till Waterstones på Piccadilly, dels för att Campion bodde precis runt hörnet, och dels för att trappräckena därinne är original (från 30-talet, inte 1850-talet) och alltså är ca samtida med Campion. Det här kan vara något jag har hittat på, men jag tror att Simpson's (Simpsons efter 1972) är  med i någon av böckerna och att Campion springer upp eller ner i trapporna där. Och eftersom jag gärna baserar hela resor på läsupplevelser jag har haft så har jag så klart varit där och gått i trapporna och petat på trappräckena (det går inte att hålla sig i dom när en går i trappen för folk var himla mycket kortare på 30-talet.) Mystery Mile i alla fall - väldigt obehaglig bok. Look to the Lady - mycket rolig bok. Traitor's Purse - enormt förvirrande, för alla inblandade, men bra.

Bergamottmarmelad

I ett övermodigt, måhända lätt uttråkat ögonblick beställde jag 2 kg bergamotter (en bergamott, flera bergamott?). Jag hade en vag idé om att använda en till att smaksätta en kyckling, men inga planer för resterande 8-10 frukter. Men, efter lite eftersökningar bestämde jag mig för att göra marmelad.

330 gram* bergamott

300 gram syltsocker

lite salt

5 dl vatten

Jag blancherade fint skivad frukt och kokade sedan upp den med de andra ingredienserna. Marmeladen kokade i drygt 30 min innan jag hällde upp den på en extremt rengjord** glasburk. 

* Jag har en ny köksvåg

** Diskmaskin, kokande vatten i gryta, atamonsköljning

Tivoliböckerna

Jag läser plötsligt på cirkus/tivolitema helt oplanerat. De två undre plockade jag åt mig på vårt senaste sf-bokhandelsbesök och den övre fick jag i julklapp av J. Jag hade önskat mig den (på rek. av Sussi tror jag) när han åkte till SF i höstas, men han fick inte tag på den då. Eftersom han är världens intelligentaste mänska behöll han min önskelista och köpte allt som inte fanns i SF till mig i julklapp istället. Nattens cirkus förekom en hel del bland bokbloggar och andra läsare förra året, men jag var helt ointresserad pga av cirkus. Att jag ens köpte den nu berodde på att jag inte kunde stå emot att läsa på tema, när jag redan höll på med Carniepunk (som ju innehåller mkt som inte är tivoli. Skräck t.ex. Och mörker. Mmmm.). Nu visade det sig att den var bra ändå. The Palace of Curiosities var tivoli/victorian/london, så den var också bra på sina ställen, men lite ojämn. Fantastiska miljöer (jag vet att det låter tomt och platt, men det betyder ju inte bara att det var snygga rum, fast det var det, utan att författaren skriver så att man är där.)