Mina ryska favoriter

är veckoutmaningen på Kulturkollo, som har Ryssland som tema den här veckan.


Jag har redan skrivit om en del ryska grejer jag gillar, Michail t.ex. Och så gillar jag att läsa Ljudmila Petrosjevskaja Och efter att ha läst Julian Barnes Tidens larm så älskar jag att lyssna på Sjostakovitj. Min au pair-pappa Alan grundade DSCH Society så när jag bodde hos dem så lyssnade jag såklart en del på Sjostakovitj. Eric, en av de andra medlemmarna och jag pratade ofta om musik och att jag hade så svårt för Sjostakovitj, jag tyckte att det lät omelodiöst och avgudade Tjajkovskij (jag var väldigt ung). Sedan har jag väl försökt lite då och då, men aldrig fastnat förrän nu. Och Majsan har rätt, Symfoni nr 5 är inte så dum.



Jag gillar även: kyrilliska alfabetet, rysk vodka, Lev Tolstoj, Vladimir Vysotskij, Sergej Lukjanenko, rysk historia, transibiriska järnvägen, ryska sjalar, namnet Tatjana och att det ibland förkortas Tatja, ibland Tanja.
Jag har pluggat både ryska och öststatskunskap och ångrar emellanåt att jag inte satsade mer på det. När jag gick min översättarutbildning satt jag med på några rysklektioner, bara för att se, men övergav snabbt mina uppfräschningsryskstudier för att istället läsa Terry Pratchett och äta donuts.

Tematrio

Lyrans tematrio denna vecka är sommarboktips, med guldstjärna för titlar som innehåller ordet sommar. Pft, säger jag om guldstjärnor, för mina bästa sommarböcker heter inget med sommar, däremot får de en att känna sig som om man befann sig på den varmaste sommardagen och allt bara kändes skönt och behagligt, trots att man hatar värme!

En av de bästa sommarböckerna är Up at the Villa av W. Somerset Maugham. En kortroman som utspelar sig i Florens, i en villa på en kulle. Det är egentligen inte en särskilt somrig roman, mer en spänningsroman, men den känns somrig och känsla är allt.
Virginia Wolf skapar också helt underbara sommarkänslor i Mrs Dalloway - sommar i London kanske inte låter som en dröm, men det är det. Om man går sakta.
Men mästaren på att beskriva underbara sommardagar är Kjell Westö faktiskt. Det finns någon eller några passager i alla hans böcker som jag har läst som jag fastnar särskilt för och det är när han beskriver somriga miljöer på ett otroligt inlevelsefullt sätt. Nu är det ju rätt omfattande verk, men lo and behold, hans novell Midsommar med Herr Laksoo från Novellix är somrig och fin och en bra inkörsport om man ännu inte har upptäckt Kjells böcker (trots tjat från en nära vän som ändå faktiskt läste Arne Dahl till slut och tyckte mycket om*).

*Malin, det är dig jag menar.