The Soundtrack of My Blog

Ett inlägg i Kulturkollos bloggstafett The Soundtrack of My Blog

Jag startade min blogg på senvåren 2005 när ALLA startade bloggar. Då var det mest en salig blandning av allting och jag tror att de enda ämnesbloggarna jag hittade till var Lipgloss Bitch om smink och den där första mode/stil-bloggen som jag inte minns vad den hette. Annars var det Sigge om kultur och allt som skedde i bloggvärlden, en svensk tjej som läste till veterinär i Storbritannien, Silverfisken om foto, reklam och kultur, mat och festande i Melbourne, Bondhustrun med den utsökta musiksmaken, m.fl., m.fl. Jag läste andras bloggar mer än jag skrev i min egen, kommenterade mycket hos vissa, inget hos andra, men var en del av en community och det var otroligt roligt. Inte minst för att jag, som satt hemma och frilansade, plötsligt hade "jobbarkompisar".

Min blogg var bara en blogg och nu vet jag inte riktigt. Är det en bokblogg? Är det en trött mamma-blogg? Är det en kulturblogg? Är det en minnesanteckningsblogg? Eller kanske en receptblogg? Den är allt ovanstående. Och inläggen? Går de att läsa? Saknas det ofta information? Är texterna jättebra och jättedåliga? Ja. 

Hursomhelst den gemensamma nämnaren och ledmotivet för min blogg är bloggen själv. Den är en klassisk weblog där jag loggar saker som händer. Just nu är det mest fokus på böcker och fördelarna med det är att man får tillhöra världens bästa community, bokbloggarmaffian, samt att det alltid finns material till inlägg. Kanske borde jag ha en separat bokblogg, men jag vill inte det, därför att oavsett vad jag väljer att skriva om så är det själva bloggandet och skrivandet som jag är ute efter. Och det här kommer inte att vara en ren bokblogg någonsin. Skrivandet är något som jag sysslar med i perioder och det hänger ofta ihop med hur jag mår. När jag mår bra skriver jag nästan inte alls och när jag mår dåligt skriver jag nästan hela tiden. Musik lyssnar jag alltid på oavsett mående och jag har illustrerat det här inlägget med youtubeklipp av musik som jag tycker passar just min blogg, även om den inte kan sägas ha ett eget soundtrack. Det första är Yoyo Ma med ett stycke ren skönhet. Det andra är Leif Andsnes med ett Beethovenstycke som en ren glädje (lite pga av Sense8 och scenen med födslarna när denna spelas). Tredje stycket är Felicity Lott som sjunger Kyrie från Amadeus-filmen (kanske det bästa soundtracket som finns? don't @ me) och det är ett stycke som jag har lyssnat på 100-tals gånger utan att tröttna och säkert har haft som bakgrundsmusik när jag skrivit flera av blogginläggen. Sist är en duett som jag verkligen inte gillade när jag hörde den första gången på minitåget mellan norra och södra terminalen på Gatwick Airport, eftersom jag hörde den alldeles för många gånger när jag pluggade och bodde i Guildford. Men den är ju så fin!

Glöm nu inte bort att gå in och läsa alla andra roliga och fina soundtrackinlägg som alla finns länkade hos Kulturkollo.