Sommarbingot 2019 avslutades vid midnatt 15 september och jag har aldrig kryssat så få rutor! Jag tror inte ens att det var hälften. Jag har läst en del, men det var alldeles för svårt för min hjärna att hålla reda på kryssämnen när jag läste. Har jag läst om godis i sommar? Kanske hela tiden, men vem vet?
Nu hittar jag inte min fina krysslapp heller, men det kanske är lika bra. Jag kan ändå presentera en kort lista med de tre bästa böckerna jag läste under sommaren:
Jag for ner till bror av Karin Smirnoff - precis så bra som alla säger. Inte ett onödigt ord. Väl berättad, kall och avskalad och varm och kärleksfull på samma gång. Jag har emellanåt svårt för feelbad, men jag känner sånt hopp hela tiden när jag läser den här. Jag vill att det ska gå bra för Jana och jag tror att det ska gå bra. Till slut. Kanske. Det återstår ju att se eftersom den avslutande tredje delen inte har kommit än.
Resten av allt är vårt av Emma Hamberg - förra helgens sträckläsningsbok. Det som är så spännande med Emma Hamberg här är att hon skriver så att man tror att det handlar om en själv, fast ens eget liv ser helt annorlunda ut. Nu har jag ju följt Emma och Annette och deras matlagning i evigheter och älskar deras kokböcker, så det är väl inte konstigt om jag fastnar (det är så fint att Annette är med så mycket). Men jag har ju fortfarande krav på mina läsupplevelser: ja, det är känslosamt och supergulligt, men det är också väldigt sakligt och realistiskt och outsägligt sorgligt, precis som verkligheten. Jag tycker ibland att det blir för intimt, och ja, sms mellan nyförälskade kan innehålla en hel del tmi, utan att ens handla om sex och sånt (jag är inte pryd, be mig om romancetips), men tänker just "gah, nyförälskade, så tröttsamt och gullligt"och hade såklart inte blivit lika känslomässigt engagerad om de inte hade funnits med. Det vara i alla fall en underbar läsupplevelse för mig, som flytt hemmet för ett hotelldygn med lyxchoklad, chips och coca-cola och läsning. Hela upplägget rekommenderas.
Lägenheten av Nora Szentivanyi - bokcirkelbok i Breakfast Book Club, som jag verkligen gillade. Den handlar om en kvinna som lämnas kvar i Ungern under öststatstiden, när hennes dotter flyr till Sverige med sin lilla familj. Nora, barnbarnet som lämnar Ungern ett år gammal, är berättaren och jag upplever att hon försöker skriva sig till alla minnen hon skulle ha haft om hon hade fått växa upp i Ungern och om hur hennes släkt hade det under krigen och i förtryckarstaten. Hur har hennes mormors liv sett ut? Jag tycker det genomsyrar texten hur arg hon är på regimen som inte lät henne växa upp i ett helt hem, med ett enda hemland. Så arg att det spiller över lite på mormodern (varför flydde hon inte efter? varför gav hon upp lanthuset? varför envisas hon med att laga mat fast hon inte orkar?). Jag känner igen mig i alla frågor som hon har om gamla släktingar och skeenden, det kan man ha utan att ha tvingats fly, men jag hade turen att växa upp med precis hur mycket umgänge jag ville med mina mor- och farföräldrar. Här får jag en liten inblick hur det kunde ha varit om jag inte hade fått det och det är hjärtskärande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar